Alla nyheter

Ett mentorår med Jenny och Amanda – del 3

3 maj 2017

None

Vad innebär ett mentorskap? Vad gör man tillsammans med sin mentorungdom? Och vad kan man prata med sin mentor om? Vi fick ta del av mentorn Jenny Trozells dagbok där hon med egna ord berättar om ett år med sin mentorungdom Amanda. Del 3 av 4.

Möte 11, torsdag 3 december 2015 – Bioträff

Så var det äntligen dags för bioträff. Vi såg ”En underbar jävla jul”. Både jag och Amanda tyckte att den var bra. Det blev inte så mycket tid för snack innan eller efter men det var skönt att bara ta det lugnt i biosalongen ett tag.

Jag hoppas att vi hinner få till en liten julfika innan årets slut också och kanske någon träff under julledigheten, men dagarna går snabbt. Känt Amanda i ett halvår redan. Är glad att jag hoppade på detta projekt, känns givande att få ta del av Amandas tankar och förhoppningsvis kanske kunna ge några bra råd då och då :) Synd att vi inte kan gå på Mentors julfest den 10:e. Amanda reser till Stockholm med sin mamma. 

Möte 12, söndag 10 januari 2016 – Muggmålning

Amanda och jag bestämde oss för att testa Pick-n-Paint. Det var en kylig och lite småslaskig söndag och det var mysigt att komma in en mysig lokal fylld av kreativitet. Jag föreslog för Amanda att vi skulle måla till varandra fast att vi fick välja form på den mugg som skulle målas. Amanda valde ut en stor avlång till mig som jag skulle måla till henne och jag valde en stor rund som Amanda fick måla till mig.

Jag målade med starka färger och mönster i form av blommor, hjärtan och färgglada cirklar. Amanda målade jättefint i mörkare färger och mer surrealistiskt. Nu ska de glasera och bränna våra muggar innan upphämtning. Jag ser fram mot att dricka te i Amandas fina kreation. Hon är en så fräck tjej och jag tänker varje gång vi ses att jag är så glad att ha fått lära känna henne. Vi bestämde redan nu att vi absolut kommer att hålla kontakten efter att mentortiden gått ut :)

Hon är en så fräck tjej och jag tänker varje gång vi ses att jag är så glad att ha fått lära känna henne. Vi bestämde redan nu att vi absolut kommer att hålla kontakten efter att mentortiden gått ut.

Möte 13, torsdag 21 januari 2016 – Kramkalas

Vad passade bättre på Kramens Dag än att delta i en Kram Flashmob? Amanda anlände mycket punkigt som vanligt till vår mötesplats i Nordstan där mobben skulle ske. Jag tycker det är så underbart att Amanda är en nyfiken och öppen tjej som nappade på mitt galna förslag.

Klockan 18:00 framför Feskarbröderna strömmade fler och fler människor till och alla gick runt och gav varandra långa kramar under ca en timmes tid. Deltagarna var män och kvinnor i alla åldrar. Det hela slutade med en stor gruppkram. Mitt i vimlet träffade Amanda på ett gäng ungdomar som delade hennes ”nördintressen” som hon själv uttrycker det ;-) De fann varandra mellan kramandet.

När jag gick ville Amanda stanna kvar. Jag bestämde mig för att meddela Amandas mamma att jag hade lämnat Amanda i Nordstan med ett gäng trevliga, men lite äldre, ungdomar. Messade även Amanda och talade om att jag hade informerat hennes mamma att jag hade övergivit henne i Nordstan. En annorlunda och mycket trevlig träff :-D

jenny_amanda_selfie.png

Möte 14, söndag 14 februari 2016 – Alla hjärtans dagfika

Det blev en liten alla hjärtans dagfika för min och Amandas del men först hämtade vi upp våra fina muggar som vi målade på Pick-n-Paint för några veckor sedan. De var så snygga bägge två och jag tror vi båda önskade att vi kunnat behålla bägge muggarna, men jag är tacksam att vi bytte för nu har jag ett fint minne av Amanda. Hennes mugg blev grymt snygg och jag ser fram mot att dricka te i den :)

Det var en kall söndag men trots det tog vi en liten promenad genom Linné och Vasastan innan vi slank in på Le Pain Francais. Det var den tredje Le Pain vi var på. Det blev en jättemysig date med många samtal om skola, kompisar och framtidsfunderingar, och jag delade med mig av lite funderingar kring en dagbok från 1993 som jag hittade när jag julstädade. Det året skrev jag en sida varje dag. Jag var 16 år när den påbörjades och 17 när den avslutades.  Det var otroligt att läsa den och vissa saker hade jag förträngt, till exempel hur mycket tid jag ägnade åt tankar kring kropp och mat.

Jag berättade för Amanda att jag önskar att jag kunde ha berättat för den unga Jenny att hon inte skulle bekymra sig så mycket om de tankarna. Men det är ju vanligt just i den åldern. Vi pratade också om att ta emot komplimanger och hur alla fina egenskaper som Amanda har (exempelvis omtänksam, inkluderande och empatisk) är minst lika viktiga som betygen på pappret. Visst behövs de men man kan inte vara kanonbra på allt! Amanda är ju extremt duktig på till exempel engelska och det är värt att vara stolt över! :-D

skiljelinje.png

Tidigare inlägg i Jenny och Amandas mentordagbok: del 1, del 2del 4


 Alla nyheter