Tryggare nätvardag

Lär dig mer om hur du som vuxen kan stärka ungdomars trygghet på nätet i detta digitala seminarium.

Hur kan du som vuxen stärka ungdomars trygghet på nätet?

Det finns mycket bra på nätet, det är ju därför vi är där! Många unga träffar vänner och likasinnade, hittar information och lär sig nya saker. Men med sociala medier och ett uppkopplat liv följer risken att vi jämför oss med varandra eller att vi utsätts för mobbning, hat, hot och trakasserier.

Det här seminariet handlar om hur ungas vanor på nätet ser ut i dag och hur du som förälder kan prata med ditt barn kring vardagen på nätet. Faktum är att de flesta barn verkligen vill prata med en vuxen om vad som händer på nätet, men många tror inte att du som vuxen skulle förstå. Unga vill ha sina föräldrar närvarande, även på nätet.

Tryggare nätvardag görs i samarbete med Prinsparets Stiftelse.

DIGITALT SEMINARIUM TRYGGARE NÄTVARDAG

Onsdagen den 29 september 18:00

Moderator

Fotograf: Jülide Yoldaş
Fotograf: Jülide Yoldaş

Atilla Yoldas är seminariets moderator. Han är journalist och författare med stor följarskara på Instagram där han lyfter aktuella ämnen som jämställdhetsfrågor. Hans engagemang har lett till nomineringar och utmärkelser som ”Årets nätängel” 2018 och 2019 samt ”En av framtidens unga makthavare”.

Föreläsare

Johanna Lindström är projektkoordinator på Prinsparets Stiftelse och deras initiativ för en tryggare nätvardag. Johanna läser sista terminen på juristprogrammet och intresserar sig särskilt för barns rättigheter. Johanna kommer prata om juridiken på nätet och om några de förebyggande åtgärder som ger förutsättningar för en tryggare nätvardag.

Paneldeltagare

Mona Suleiman är föräldracoach, förskollärare och medgrundare till Föräldraboost som arbetar med förebyggande och främjande insatser för att stärka relationen mellan barn och föräldrar. Mona tror på föräldrarnas inneboende kompetens men att de kan behöva lite stöd på traven.

I det här kostnadsfria digitala seminarium får du med dig

  • Konkreta verktyg för hur du pratar med ditt barn om nätet
  • Tips och råd
  • Fakta och statistik om ungas nätvanor

Det var en nyckel för mig som förälder att höra att man får barnet att öppna upp sig genom att bara finnas där och inte tjata för mycket om förbud.

Vanliga frågor om ungdomar och nätet

Detta är en väldigt vanlig kommentar från tonårsföräldrar och något som många undrar över. Relationen förändras ju äldre barnet blir, och många tonåringar börjar avskärma sig och skapa distans till föräldrarna vilket isig inte är negativt utan helt normalt. Tonåringen har behov men även rätt till ett privatliv och att ha saker för sig själv som inte föräldrarna känner till, det behovet har vi nog alla haft när vi varit yngre. Dock är det viktigt att tiden på nätet inte går ut över annat som är meningsfullt i livet och tar över helt, eller står i vägen för familjerelationer. Det kan vara bra att vara flexibel men samtidigt ha tydliga regler för familjestunder och aktiviteter, till exempel att alla ska lämna ifrån sig mobilerna när ni äter gemensamma middagar eller gör gemensamma aktiviteter. Att själv föregå med gott exempel är nyckeln. Kolla gärna in vår Föräldrasajt för mer handfasta tips på hur du kan tänka.

Det är helt okej att inte känna till alla appar, spel och plattformar. Det kanske till och med är omöjligt då det kommer ny teknik hela tiden som ungdomarna är mycket snabbare på att snappa upp än vad vi vuxna är. Det som däremot är viktigt är att man har en relation där man öppet och ärligt kan prata om, och dela med sig av det som händer i apparna och spelen och på vilket sätt det används. Att vara en närvarande nätförälder handlar inte om att ha järnkoll på exakt allt, utan att i stora drag veta hur barnets nätvanor ser ut, vilka möjligheter och även risker som finns. Att ha en relation där ni kan prata vad som är roligt, utmanande, konstigt eller obehagligt är viktigt. En relation som är nyfiken, ickedömande och trygg lägger grunden för att barnet lättare kan prata om hur det känns, hur hen mår och även be om hjälp om något obehagligt händer.

Det är absolut inte otänkbart att ditt barn upplever det som kränkande om du ber att få se barnets aktiviteter och dialoger, tvärtom är det nog den vanligaste första reaktionen när du ställer frågan. Ur ett juridiskt perspektiv kan det sägas att det största sannolikhet är tillåtet för dig som förälder att ställa krav på att få se på telefonen eftersom du gör det för att skydda och hjälpa barnet, men för att undvika en situation där du känner att du måste ställa krav kan du vara tydlig med barnet varför du vill titta på telefonen. Du vill inte titta på telefonen för att du vill detaljstyra vem barnet är vän med eller för att bestämma vad barnet får vara intresserad av, men som vuxen har du ett ansvar för att se till att det inte händer ditt barn något eller att ditt barn utsätter något annat barn för fara och att ditt barn beter sig på ett sätt på nätet som överensstämmer med era värderingar i hemmet. En 11-åring är fortfarande ett barn och kan inte alltid avgöra vad som är okej eller inte, därför är det bra om du tydligt kan guida och aktivt hjälpa till så att barnet lär sig nätets sociala koder och för- och nackdelar.

Detta är en stor och svår fråga som egentligen helt beror på vad ditt barn gör på nätet och vad hen ägnar sin tid åt samt hur vardagen i övrigt ser ut. Det kan vara stor skillnad på att spela mattespel och använda digitala läromedel, att ägna sig åt kreativt skapande, eller att exempelvis spela avancerade och stimulerande strategispel med vänner i 3 timmar, och att scrolla sociala medier utan ett egentligt mål eller syfte. Börja med att undersöka vad barnet gör och om det är något som är utvecklande, stimulerande och/eller viktigt för det sociala livet. Titta gärna sedan på hur tiden på nätet påverkar vardagen, går den ut över umgänge med vänner, familj, sunda rutiner, sömn och så vidare? Då kan det definitivt vara lämpligt att begränsa tiden och se till att det som påverkar hälsan positivt prioriteras och att tiden på nätet blir sekundär.

Det finns olika sätt att agera beroende på omständigheterna i det enskilda fallet och det är därför inte helt lämplig att generalisera lösningar. Det viktigaste är att du faktiskt reagerar och agerar. Om det rör sig om enstaka grova ord men som inte syftar till en särskild person kan det kanske räcka med att du tar diskussionen med ditt barn och föräldrarna till de andra barnen som är del av dialogen. Om det däremot är ett genomgående användande av grova ord, hot och trakasserier och det riktar in sig på specifika personer kan du behöva vidta mer åtgärder, som att förklara för barnet att det kan röra sig om brott, söka professionell hjälp och meddela skolan om problematiken.

Det är bra att prata om nätets för- och nackdelar och att det faktiskt finns personer där ute som utger sig för att vara någon de inte är, i syfte att lura och skada. Alla man stöter på är inte snälla, men det viktiga är att barnet lär sig att lyssna på sin magkänsla och vågar berätta och ta hjälp när något inte känns okej. Vad tydlig med att du inte kommer döma och kommer att lyssna och hjälpa så fort barnet behöver dig. För mer handfasta tips kan du ta hjälp av föräldrasajt där det finns ett specifikt avsnitt om grooming och sexuella trakasserier.

Barn har olika intressen och behöver stimuleras och utvecklas på olika sätt. Att våra barn och unga lever ett liv som är helt integrerat med tekniken är ett faktum, men det är svårt att ge generella riktlinjer om sådant som är bättre eller sämre. Sociala medier kan vara kreativt, socialt och roligt samtidigt som det kan vara förknippat med skeva skönhetsideal eller näthat. Det samma gäller spelandet, som kan vara både strategiskt utmanande och stimulerande men också våldsamt och kränkande – beroende på vad man spelar, med vem och så vidare. Ett tips är därför att försöka engagera sig och bli involverad i barnens nätvardag oavsett vad de håller på med och vara nyfiken kring vad de själva får ut av tiden på de valda plattformarna, vad de tycker är kul, utvecklande och vad de tycker är mindre bra. Vi vuxna har ofta förutfattade meningar om vad som är bra och dåligt, som bygger på våra egna tankar och erfarenheter. Vi måste dock komma ihåg att vår nätanvändning skiljer sig väldigt mycket från barnens, vilket gör att vi kanske missar eller inte förstår sådant som är väldigt viktigt och meningsfullt för dem.

Tryggare nätvardag görs i samarbete med Prinsparets Stiftelse.