Du måste acceptera cookies för inriktning för att kunna titta på videos via YouTube.
Hur skapar vi ett samhälle som är tryggt och säkert och vad behöver dagens unga för stöd för att det ska bli realitet? Hur ser utmaningarna ut från ett socioekonomiskt perspektiv?
Det var några av många frågor som lyftes under Mentors panelsamtal på MR-dagarna i Örebro den 18 november. Årets tema var nämligen rätten till ett liv i trygghet och säkerhet. Mentors samtal utgick därför från visionen att alla Sveriges unga ska få växa upp i trygghet och säkerhet och tog avstamp i ett mindre reportage där unga personer runt om i landet fick göra sina röster hörda.
Det blev ett spännande och insiktsfullt samtal där publiken fick ta del av sakkunskap från experter och ungas perspektiv på hur vi kan adressera dagens utmaningar, med målet att alla unga ska kunna växa upp i trygghet och säkerhet.
På plats i panelen fanns Kanza Rehman, Ledamot i Angereds Ungdomsråd och Leymuun Farah, Ungdomssekreterare för Svenska FN-förbundet och Erica Mattelin, Legitimerad psykolog och Doktorand Barnafrid för att lyfta de ungas röster, utbyta perspektiv och fördjupa kunskaperna i ämnet. Samtalet modererades av Mentors Marknadschef Sofia Kacim.
Först och främst, hur definierar vi vad ungas trygghet och säkerhet innebär?
Jag upplever att en del unga varken har förtroende för vuxenvärlden eller tillgång till en meningsfull fritid. Det är avgörande faktorer för att man som barn eller ung ska känna sig trygg och säker.
– Leymuun Farah, Svenska FN-förbundet
Förutsägbarhet. Otrygghet eller bristande trygghet handlar mycket om att kunna förutse sin vardag. Att som barn inte veta vad som kommer hända med vuxna i sin omgivning, exempelvis om man är asylsökande eller om man har tillgång till en god hälsa genom vård påverkar måendet.
– Erica Mattelin, Psykolog och doktorand, Barnafrid
Vad behövs för att unga ska känna sig trygga idag?
I vårt ungdomsråd pratar vi mycket om ungas psykiska hälsa. Det är en hög press idag på hur ungdomar ska vara. Man strävar efter höga betyg, att se bra ut och att vara bäst på allt och den ökade pressen påverkar ungas hälsa negativt.
– Kanza Rehman, Angereds Ungdomsråd
Leymuun fyllde i och lyfte vikten av att inkludera unga i samtal för att se deras behov.
Tyvärr förekommer Youth Washing, det vill säga att man påstår sig representera unga men inte gör det på riktigt. I somras hade vi en arbetsgrupp där unga fick vara med i planeringens alla delar. Resultatet var att vi säkerställde att ungas perspektiv fanns med under hela beslutsprocessen.
– Leymuun Farah, Svenska FN-förbundet
På vilket sätt kan samhället hjälpa till och stötta barn och ungas upplevda trygghet och säkerhet?
Utöver stöttning från familjen kan både skolan och det ideella komplettera stödet för barn och ungas hälsa i stor utsträckning. Sedan pratar vi ofta om unga som mottagare men de är också aktörer. När unga personer stöter på problem pratar de ofta med varandra och där behöver vi tänka på hur de kan stötta varandra utan att ensamma bära det ansvaret.
– Erica Mattelin, Psykolog och doktorand, Barnafrid
Stort tack till våra paneldeltagare Kanza, Leymuun och Erica som delade värdefulla tankar och insikter och till publiken som kom och lyssnade i Örebro. Hoppas att vi ses igen nästa år!
Författare: Linda Hansson